Lars Ohly och bröstpumparna
2010-09-08 | 09:03:10
Det skrivs, kommenteras och bloggas om Lars Ohlys bröstpumpsuttalande och delad föräldraförsäkring. Själv blev jag faktiskt lite besviken, jag brukar gilla Ohly.
Jag har alltid varit vänster och feminist för de som undrar. Men i denna fråga håller jag inte med. Jag tycker att det vore fantastiskt bra om föräldrarna kunde dela lika på föräldraförsäkringen. Och jag tycker det skulle vara underbart om man man inte blev diskriminerad lönemässigt och anställningsmässigt för att man är kvinna och förväntas vara hemma med barn en lång period. Och jag tycker det är självklart att man ska dela lika på föräldraANSVARET. Dock tycker jag inte att en påtvingad 50/50-delning av föräldraDAGARNA är rätt väg att gå.
Först det här med amningen.
Jag är amningsförespråkare och hoppas och vill att barn ska få möjligheten att helammas i sex månader och delammas så länge de vill. Alla kan inte pumpa! Det är stor skillnad på en bebis förmåga att mjölka ur bröst och en amningspump. Tro mig, jag har försökt. Det mesta jag lyckats åstadkomma med bröstpump är 50ml och det tog typ en timme. Dottern kunde klunka i sig decilitrar på en kvart.
Många barn har det jobbigt med att lära sig äta annan mat och behöver lite längre tid på sig med helamning som alternativ. Har man då en press på sig att vara tvungen att lära barnet äta annan mat så blir det en stressituation för hela familjen och kommer inte att funka.
Sedan den ekonomiska aspekten.
Mångas anledning till att mamman är hemma längre är ju just det att hon tjänar mindre och familjen har inte råd med att pappan ska vara hemma, hur mycket de än vill. Innan vi fick barn så tjänade Jonas ganska exakt 50% mer än vad jag gjorde. You do the math...
Jag vet ju att det är så Ohly o co antar att arbetsgivarna tänker: "DU är mamma och kommer vara hemma mycket - därför får du får dålig lön" och att de därför vill ändra på det förstnämnda. Jag tror att man skulle kunna göra det tvärtom. Lagstifta mot sådan diskriminering så att tanken istället blir: "Du tjänar lika mycket som din man - ni kommer dela lika på föräldradagarna så du blir inte borta så länge."
Nu är det ju ganska ovanligt men min bästa kompis (en mamma) tog tre månaders ledighet med sin yngsta dotter för sedan började hennes utbildning som hon inte ville skjuta på i ett halvår. Pappan tog resten. Den möjligheten ska också finnas. Kort sagt så tror jag att flexibilitet är det rätta när det gäller den här frågan. Jag tror att varje familj är fullt kapabla att avgöra själva vad som är bäst för dem, eftersom allas livssituation ser olika ut.
Så tycker jag! Vad tycker du?
PS.Gillar du det jag skriver?. Glöm då inte att "Gilla" inlägget på bloglovin.com :-)
Jag har alltid varit vänster och feminist för de som undrar. Men i denna fråga håller jag inte med. Jag tycker att det vore fantastiskt bra om föräldrarna kunde dela lika på föräldraförsäkringen. Och jag tycker det skulle vara underbart om man man inte blev diskriminerad lönemässigt och anställningsmässigt för att man är kvinna och förväntas vara hemma med barn en lång period. Och jag tycker det är självklart att man ska dela lika på föräldraANSVARET. Dock tycker jag inte att en påtvingad 50/50-delning av föräldraDAGARNA är rätt väg att gå.
Först det här med amningen.
Jag är amningsförespråkare och hoppas och vill att barn ska få möjligheten att helammas i sex månader och delammas så länge de vill. Alla kan inte pumpa! Det är stor skillnad på en bebis förmåga att mjölka ur bröst och en amningspump. Tro mig, jag har försökt. Det mesta jag lyckats åstadkomma med bröstpump är 50ml och det tog typ en timme. Dottern kunde klunka i sig decilitrar på en kvart.
Många barn har det jobbigt med att lära sig äta annan mat och behöver lite längre tid på sig med helamning som alternativ. Har man då en press på sig att vara tvungen att lära barnet äta annan mat så blir det en stressituation för hela familjen och kommer inte att funka.
Sedan den ekonomiska aspekten.
Mångas anledning till att mamman är hemma längre är ju just det att hon tjänar mindre och familjen har inte råd med att pappan ska vara hemma, hur mycket de än vill. Innan vi fick barn så tjänade Jonas ganska exakt 50% mer än vad jag gjorde. You do the math...
Jag vet ju att det är så Ohly o co antar att arbetsgivarna tänker: "DU är mamma och kommer vara hemma mycket - därför får du får dålig lön" och att de därför vill ändra på det förstnämnda. Jag tror att man skulle kunna göra det tvärtom. Lagstifta mot sådan diskriminering så att tanken istället blir: "Du tjänar lika mycket som din man - ni kommer dela lika på föräldradagarna så du blir inte borta så länge."
Nu är det ju ganska ovanligt men min bästa kompis (en mamma) tog tre månaders ledighet med sin yngsta dotter för sedan började hennes utbildning som hon inte ville skjuta på i ett halvår. Pappan tog resten. Den möjligheten ska också finnas. Kort sagt så tror jag att flexibilitet är det rätta när det gäller den här frågan. Jag tror att varje familj är fullt kapabla att avgöra själva vad som är bäst för dem, eftersom allas livssituation ser olika ut.
Så tycker jag! Vad tycker du?
PS.Gillar du det jag skriver?. Glöm då inte att "Gilla" inlägget på bloglovin.com :-)
